Remissvar promemorian Översyn av buffertfonderna

I Finansdepartementets promemoria Fi2024/01410 föreslås bland annat vissa sammanslagningar av AP-fonder. Stockholm Centre for Commercial Law och Swedish Corporate Governance Institute lämnade den 31 oktober in ett svar på remissen enligt nedan.

“SCCL har materiellt inga invändningar mot förslagen i promemorian. SCCL vill dock framhålla vikten av en noggrann konsekvensanalys avseende eventuella sammanslagningar av AP-fonderna. Den svenska aktiemarknaden är den största i EU, med cirka tusen noterade bolag och en kapitalmarknad som fungerar för såväl mycket stora som, i ett noterat sammanhang, mindre bolag. En viktig förklaring därtill finns sannolikt på efterfrågesidan i marknaden med en heterogen grupp av aktiva, långsiktiga och engagerade ägare.

AP-fonderna har i mer än trettio år haft stor betydelse som aktiva ägare i svenska börsbolag, och har därtill varit tongivande i förhållande till andra institutionella ägare beträffande ägarengagemang. Därtill investerar fonderna brett i både stora och mindre bolag, och även i samband med noteringar och nyemissioner (det vill säga på förstahandsmarknaden, en ovanlighet bland institutionella investerare internationellt sett), vilket ofta antas vara en viktig förklaring till att även mindre bolag kan finansiera sig genom aktiemarknaden. AP-fondernas uppdelning har här betydelse genom att det skapar bättre förutsättningar för spridning av investeringar och engagemang i fler bolag. AP-fondernas betydelse i bolagsstyrningen kan i framtiden förväntas bli ännu större till följd av det minskande antalet privata fristående fonder. Under kort tid har t.ex. Carnegie förvärvat Erik Penser Bank och Didner & Gerge Fonder samt sedermera i sin tur blivit uppköpt av DNB, Öhman Fonder har förvärvat Lannebo Fonder, och Indecap har förvärvat Prior Nilsson Fonder.

Sammanslagningar av AP-fonder kan medföra betydande risker för att AP-fondernas engagemang som ägare undermineras, både genom portföljsammanslagningar och genom att antalet personer som arbetar med bolagsstyrning kan förväntas minska för att uppnå eventuella stordriftsfördelar. De potentiella negativa effekterna på den svenska aktiemarknadens funktion, och därmed basen för det svenska pensionssystemet, bör inte underskattas. Samtidigt bedöms fördelarna med sådana sammanslagningar enligt promemorian vara begränsade och osäkra. SCCL anser det därför önskvärt att en grundlig konsekvensanalys avseende sammanslagningarnas effekter på bolagsstyrningen och aktiemarknaden genomförs innan eventuella konsolidering beslutas. Om konsolideringen beslutas bör den genomföras på ett sådant sätt att ovan berörda risker minimeras, exempelvis genom att specifika krav uppställs på hur konsolideringen ska gå till i fråga om portföljsammanslagningens utformning och påverkan på funktioner för ägaransvar m.m.”

Vid frågor, vänligen kontakta Erik Lidman på Erik.lidman@juridicum.su.se